Ragnarök år 536

Ragnarök, Fimbulvintern och Böldpesten

Klimatet i Norden har växlat många gånger i historien. Orsakerna till klimatväxlingarna har varit flera. Vulkanutbrott och asteroidnedslag som inträffat på andra platser på jorden har påverkat klimatet, men även havsströmmar i Atlanten påverkar klimatet.

Muntliga traditioner och sägner från mer än 1000 år nedtecknades i den så kallade Eddan på 1200 talet av den isländske historieskrivaren Snorre Sturlasson. Här berättas om Fimbulvintern i Vavtrudnesmål och omtalas i Gylfaginning. Eddans berättelser beskriver en förödande klimatisk kris med kalla somrar.

År 536 eKr inträffar vulkanutbrott, troligen i El Salvador’s Ilopango i sydamerika som påverkar klimatet i en stor del av världen med snö, kyla och vassa vindar, enligt historiska texter. Allt detta motsvarar helt Gylfaginnings utsaga att solen inte har någon verkan och att sommaren uteblir två år i rad. Under två år i följd inte blir någon riktig sommar, måste slutsatsen bli att alla tre meningarna talar om en och samma sak, nämligen det vintriga sommarväder råder och att solen inte har någon verkan, som vore det natt på dagen.

Döden med den Justianska böldpesten
En olycka kommer sällan ensam heter det. Några år efter åren med missväsxt och svält på grund av kylan, så kommer den justianska persten till norden. Pesten som härjat i Europa och dödat halva dess befolkning. Troligen dör mer än tre fjärdedelar av nordens befolkning under dessa prövningar. Fornborgar brändes och övergavs. Byar och bosättningar övergavs. Norden blev folktomt. Det tar flera hundra år innan befolkningen och näringarna återhämtar sig. Arkeologer talar om en fyndfattig tidsperiod.

Kartläggning av vulkaners klimatpåverkan under 2500 år
En mångsidig forskargrupp av totalt 24 forskare från 18 universitet och forskningsinstitut i USA , Storbritannien , Schweiz , Tyskland , Danmark och Sverige har bidragit till detta arbete – inklusive specialister från sol , utrymme , klimat och geologiska vetenskaper samt historiker.

Borrkärnor från Grönland visar på vulkanutbrottStrong_and_widespread_cooling_graph
Analyser av borrkärnor från Grönland visar en förhöjd halt av svavelsulfat från vulkanutbrott. Helt nyligen har liknande lager av sulfat (SO4) påträffats i flera olika borrkärnor från den grönländska inlandsisen som medelst varvräkning med stor säkerhet kan dateras så snävt som 534–536 plus/minus 2 år.

Trädens årsringar visar mycket liten tillväxt
Vulkanutbrottet år 536 påverkade en nästan obefintlig tillväxt av skogens träd och trädens årsringarna i över nästan hela norra halvklotet. Men det intressanta är att denna effekt gäller nästan hela tioårsperioden 536–545. Årsringsserier på ek från Irland, Skottland, England, Holland, Tyskland och Polen liksom på tall, lärkträd och andra träslag i norra Sverige, norra Finland, Österrike, norra Ryssland, Sibirien, Mongoliet, sydvästra USA liksom på södra halvklotet i Argentina och Chile är entydiga. Under dessa år var trädtillväxten mycket liten, speglande ovanligt ogynnsamma väderomständigheter under sommarhalvåret, i första hand i form av låg temperatur. Värst tycks det ha varit åren 536, 538, 539, 540, 541 och 545. Eftersom allt börjar med år 536, har man funnit det uppenbart att hela denna till synes globala köldperiod orsakats av vulkanutbrottet just detta år.

Forskning om vulkaneruptioner i historien
Tropiska vulkaner och stora utbrott i norra halvklotet på höga breddgrader ( t.ex. Island och Nordamerika ) – i 536 , 626 och 939 CE , till exempel – orsakas ofta svåra och omfattande kyla under sommaren på norra halvklotet genom att injicera sulfat och aska i högt upp i atmosfären. Dessa partiklar förmörkade också atmosfären över Europa i en sådan utsträckning att effekterna noterades och registrerades i oberoende arkiv av många historiska ögonvittnen .

https://www.dri.edu/newsroom/news-releases/5102-volcanic-eruptions-that-changed-human-history

 

Annonser
%d bloggare gillar detta: